Våga vägra vinterkläder

Jag längtar efter vår. Jag dagdrömmer om att klä mig i vårkläder. Längtar efter min fina lilla skinnjacka. Längtar efter att testa nya vårjackan (jag har ju gått och köpt vårjacka i januari, smart...). Längtar efter mina träskor. Och nu har jag inlett passagen förbi vintern. Mitt första lilla steg är Våga Vägra långkallingar. Långkallingar är verkligen ett vidrigt och oskönt och på alla sätt fult plagg. Men när man promenerar till jobbet i -7 är de ändå rätt vettiga. Men det sjuka är att jag tappat bort mina vita långkallingar med röda och blå blommor. Var är dom?! Hur kan man ens tappa bort långkallingar? Det är ju inte direkt den typ av pryl man glömmer att ta med sig från ett möte på stan eller så. Jag tolkar det här som att det är ödets sätt att säga till mig att nu är det slut med långkallingar för i år, nu är vårkläderna på väg in.